Agility är förmågan att snabbt ändra riktning i respons till ett visuellt, auditivt eller kinestetisk stimuli (syn, ljud, känsel). Förmågan att ändra riktning är både en besluttagande kognitiv och en fysiologisk förmåga (Sheppard and Young 2006, Brughelli, Cronin et al. 2008)
Inom alpint tävlar vi i en viss form av agility där vi snabbt ska tolka förutsättningar för en riktningsförändring, snabbt anpassa vår kropp för att uppnå önskat resultat samt snabbt korrigera rörelsen under svängen. Resultatet kommer vara beroende av individens förmåga att ta in information, idrottarens erfarenhet, tekniska kompetens, utrustning samt fysiska kompetens för att nämna några.
Agility i utveckling
Riktningsförändringsförmåga och agility följer den motoriska utvecklingen och den fysiska aktiviteten. Utveckling av agility (riktningförändringar orsakat av stimuli) sker i flertalet idrotter. Det är därför av högsta vikt att barn tillåts att delta i många olika idrotter och lekar där barnet naturligt och på ett roligt sätt utvecklar sin förmåga att göra snabba riktningsförändringar och att reagera adekvat till stimuli. (Young, McDowell et al. 2001, Sheppard and Young 2006, Brughelli, Cronin et al. 2008).
Tester för agility och riktningsförändringsförmåga:
Riktningsförändringsförmåga är en komplex funktion och kan testas på flertalet sätt. Vi använder oss av ett hexagontest för att testa riktningsförändringsförmåga samt koordination. Individen hoppar jämfota över hinder med olika höjd uppsatta som en hexagon. Individen hoppar igenom hexagon, två varv åt höger och vänster där totaltid ger resultat. Agility testas grenspecifikt varje dag i backen då genomför skidåkning med tidtagning.
Träningsbarhet:
Riktningsförändringsövningar kan utformas på många olika sätt där vi med hjälp av stegar, häckar, koner och andra hinder skapar banor som ställer krav på att kunna göra snabba riktningsförändringar i alla dimensioner (upp-ner, fram-bak, höger-vänster, rotationer). Variationen på rörelseuppgifterna bör vara stor för att lära individen att snabbt reagera och göra korrekta val vid nya situationer. Vi vill hålla svårighetsgraden så hög att individen måste anstränga sig och efter ett antal försök klarar uppgift (klarar eller snabbare).
Att skapa övningar för att förbättra individens agility (förmåga att göra rätt val orsakat av ett stimuli) blir det svårare. Agility tränas bäst genom spel, lekar osv där valmöjligheterna och stimuli finns i stor variation och frekvens.
Exempel på övningar som kan stimulera riktningsförändringsförmåga
Exempel på träning kan vara att man placerar ut koner där atleten ska förflytta sig så snabbt som möjligt genom en bana och stå emot rörelseförändringar. Detta kan man sedan kombinera med kognitiva utmaningar som till exempel oförutsedda vägval. Detta ställer krav på fysisk förmåga och att snabbt kunna anpassa sig till ändrade yttre förhållanden.
Nedan syns ett exempel på träning av agility. Syftet med banan är att atleten ska utveckla maximal acceleration i kombination med riktningsförändringar där atleten måste hitta en låg tyngdpunkt för att stå emot horisontella krafter. Uppställningen kan varieras till en oändlighet och innehålla rörelser framåt, bakåt och i sidled med olika formationer. Vidare bör man lägga till olika sensoriska stimuli som atleten måste anpassa sig efter. Detta kan vara en stopp/startsignal eller en coach som signalerar vilken sida av konen man ska springa. Detta gör att atleten hela tiden måste vara observant på sin omgivning för att anpassa situationen efter nya utmaningar.
AGILITY LITERATURE REVIEW: CLASSIFICATIONS, TRAINING AND TESTING.
THE EFFECT OF ANGLE AND VELOCITY ON CHANGE OF DIRECTION BIOMECHANICS: AN ANGLE-VELOCITY TRADE-OFF
THE EFFECTS OF PLYOMETRIC TRAINING ON CHANGE-OF-DIRECTION ABILITY: A META-ANALYSIS.