FÖLJANDE DEL ÄR EN INTRODUKTION TILL S-ABCDE OCH FRÄMST INRIKTAD MOT MEDICINSK UTBILDAD PERSONAL 

ALLA TRÄNARE REKOMENDERAS ATT HA UTBILDNING I FÖRSTA HJÄLPEN I SKIDBACKEN, SAMT BÄRA MED SIG UTRUSTNING FÖR ATT AKUT KUNNA HJÄLPA UTÖVARE MED VANLIGA MEDICINSKA ÅKOMMOR.

MER AVANCERADE UNDERSÖKNINGAR BÖR GENOMFÖRAS AV MEDICINSK UTBILDAD PERSONAL MED SPECIALISERING I S-ABCDE 

ALLA METODER SOM BESKRIVS UNDER DETTA AVSNITT KRÄVER FORMELL UTBILDNING INNAN DE APPLICERAS, ANNARS KAN DEN DRABBADES SKADOR FÖRVÄRRAS  

Skadehantering 

När väl en skada ska hanteras är det viktigt att organisationen har byggt upp ett väl fungerande medicinsk supportsystem som inkluderar en medicinsk ansvarig läkare, rehabiliteringsansvariga, athletic trainers och ett stort medicinsk nätverk. Vid ett akut skadetillfälle bör den skadade utövaren snabbt få hjälp och proceduren för vad tränaren ska göra vid skada ska vara tydligt förmedlat till alla tränare och aktiva i organisationen. 

 

S: Säkerhet.

Vid olyckor kan det uppstå livshotande situationer för de drabbade. Första steget då du anländer till en skadeplats är att bedöma säkerheten. På skadeplatsen prioriteras säkerheten i följande ordning

  1. Säker plats
  2. Egen säkerhet 
  3. Den drabbades säkerhet 
  1. Säker plats innebär att vi försöker säkra området så att inte behandlande personal eller den skadade riskerar att skadas mer av eventuella risker i miljön Vid en skidtävling kan detta innebära att följande åkare stoppas från att komma in i banan och att räddningspersonal kan påbörja undersökning av den skadade och under en skidträning innebär det att tränarna spärrar av närområdet för att förhindra att andra skidåkare kommer in i områdes som individen behandlas i
  2. Egen säkerhet innebär att den som undersöker den drabbade vidtar säkerhetsåtgärder för att minska risken för att drabbas av skada eller spritta.
  3. Tredje steget innebär att prioritera den skadades säkerhet. Det som avgör om ett tillstånd är livshotande eller kritisk är hur andningen, cirkulationen och medvetande fungerar hos den skadade. Först görs en snabb primär undersökning (15-30 sekunder) för att få en överblick på skadesituationen. Primära undersökningen följs av en sekundär undersökning undersöks de vitala parametrarna mer noggrant.

DEFINITIONER AV BEGREPPEN LIVSHOTANDE, KRITISKT OCH ICKE KRITISKT

Livshotande: Ingen eller onormal andning samt medvetslös, medvetslös med hotad luftväg, skadad som hänger upp och ned samt är medvetandepåverkad, person som är direkt utsatt för skador vid brand, trafikerade vägar, spårbunden trafik, farliga ämnen, ras och skred med mera.

Kritiskt: Andningsfrekvensen är mer än 30 andetag/minut eller mindre än 10 andetag/minut. Pulsfrekvensen är mer än 120 slag/minut eller mindre än 50 slag/minut. Medvetslös med egen andning, medvetandepåverkad med hotade luftvägar samt person som har återfått egen andning efter att räddningspersonalen avhjälpt ofri luftväg.

Icke kritiskt: Normal andningsfrekvens 10–20 andetag/min, puls 50–100 slag/minut, inte medvetandepåverkad och med fri luftväg. Den drabbade har ett opåverkat A, B respektive C i S-ABCDE men kan ha neurologisk påverkan eller smärta från trauma eller annan skada.

A: AIRWAYS - Fri luftväg och manuell stabilisering av nackkotpelaren

Fri luftväg

Andning är en primär funktion för att ge syre till kroppen och hjärnan. En blockad i andningen i kombination med medvetenlöshet kan orsaka att den drabbade avlider. Att säkra luftvägarna är i många fall en enkel åtgärd. Tecken på blockerade luftvägar kan vara

  • Snarkande ljud (tungan har fallit bak och blockerar luftvägen delvis, den vanligaste orsaken till ofri luftväg)
  • Rosslande och gurglande ljud från munnen (blod, kräk eller sekret hindrar andningen)
  • Biljud vid inandning (konstiga pipande ljud, tyder ofta på hinder i de övre luftvägarna)
  • Biljud vid utandning (konstiga pipande ljud, tyder ofta på hinder i nedre luftvägar).

 Manuella sätt att säkra luftvägarna

Stabilisering av nackkotpelare

Vid trauma mot rygg- eller nackkotpelare kan det bli aktuellt att stabilisera nacken på den drabbade för att inte eventuella skador ska bli värre. För att stabilisera nackkotpelaren kan händerna eller olika tekniska hjälpmedel användas. Det absolut vanligaste hjälpmedlet är en nackkrage som dock kräver användandet av nackkrage särskild utbildning samt i vissa fall delegering av läkare. Du kan använda händerna för att räta upp huvudet för att ge fria luftvägar. Tilltänkta linjer som kan vara till hjälp för att bedöma om nacken är i neutralläge är att näsan och naveln ligger i samma linje samt att öron och axlar ligger i samma linje. Drabbade ska inte behöva vrida på huvudet för att kunna svara på tilltal. Försök därför att i möjligaste mån alltid få kontakt med den drabbade framifrån. Det är viktigt att den person som håller i huvudet fortsätter hålla det i ett stabilt läge; du får inte släppa taget om ingen annan kan bistå med hjälp att hålla huvudet och nacken stabilt och stilla

B:Breathing-Ventilation av lungorna/andning

Som nämndes under tidigare punkt är andningen viktigt för att syresätta kroppen. Under hela medicinska interventionen är det viktigt att observera den drabbades andningsmönster följande punkter är viktiga att observera Se

Se på den drabbade och notera regelbundenhet eller oregelbundenhet i andningen.

  • Är andningen är snabb och ytlig eller djup och välfylld.
  • Är andningsfrekvensen 20–30 andetag/minut = den drabbade kan komma att försämras.
  • Är andningsfrekvensen högre än 30 andetag/minut = läget är kritiskt.
  • Är andningsfrekvensen lägre än 10 andetag/minut = läget är kritiskt.
  • Är blodkärlen på halsen förstorade = venstas.
  • Rör sig bröstkorgen symmetriskt?
  • Används extra hjälpmuskler i andningsarbetet, sker indragningar i bröstkorgen?
  • Är patienten orolig och har ångest?
  • Är läppar blåmissfärgade (cyanos)?
  • Är den drabbade medvetandesänkt eller medvetslös?
  • Råder det andningsstopp?

Lyssna

  • Är andningen snarkande, rosslande, gurglande, pipande eller väsande?
  • Låter det rent och fint när den drabbade andas eller förekommer det biljud vid in- och utandning?
    • Pipande ljud vid inandning tyder ofta på hinder i de övre luftvägarna
    • Pipande ljud vid utandning tyder ofta på hinder i de nedre luftvägarna

Känn

  • Kommer utandningsluft från mun och näsa?
  • Häver sig bröstkorgen symmetriskt?
  • Finns det skador på bröstkorgen som kan ge andningssvårigheter?

Tänkbara anledningar till hög andningsfrekvens

  • Andningsproblem i övre och nedre luftvägarna (kan bero på trauma eller sjukdom)
  • Sviktande cirkulation (kan bero på blödningar, allergiska reaktioner, hjärtproblem eller generell blodförgiftning)
  • Trauma mot bröstkorgen
  • Rädsla, oro och ångest.

Tänkbara anledningar till låg andningsfrekvens

  • Förgiftning
  • Grav andningssvikt
  • Grav cirkulationssvikt
  • Utmattning efter att ha haft hög andningsfrekvens under en längre tid

Åtgärder vid andningsproblem

  • Är luftvägen är fri? Om ej=åtgärda detta direkt
  • Sätt den drabbade upp i hjärtläge om patientens tillstånd tillåter
  • Lossa åtsittande kläder runt hals och bröstkorg
  • Assistera andningen och ge eventuellt mun-till-mun-andning vid behov
  • Ge syrgas (kräver utbildning samt delegering av läkare)

C: Cirkulation - Blödning och genomblödning

Vid de flesta skadesituationer får vi en skada på blodkärl vilket leder till mindre eller större blödningar och en förlust av röda blodkroppar.

Det är av högsta vikt att symtom på blödning upptäcks. Symptom kan vara

  • Förhöjd andningsfrekvens och förhöjd puls
  • Oro/ångest
  • Sjunkande medvetande och medvetenlöshet
  • Blek eller blåmarmorerad hudfärg

Vi skiljer på två typer av blödningar inre och yttre blödningar. Yttre blödningar är synliga för ögat. Är det större blödningar råder högsta prioritet för att stoppa dem direkt (glöm inte luftvägen och andningen). Dock ska alla blödningar åtgärdas oavsett hur små eller stora de är, för att på så sätt spara på röda blodkroppar och behålla en bra syretransport i kroppen. Inre blödningar kan du inte se med ögat. Kunskap om kinematik, anatomi/fysiologi samt symtom på inre blödningar kan ändå leda fram till misstanke om en inre blödning. Följande kunskap kan hjälpa dig att utvärdera situationen 

Lyssna

  • Lyssna på den drabbades egen redogörelse, om personen är vid medvetande.
  • Lyssna efter blodtrycket om stetoskop och blodtrycksmanschett finns att tillgå.

Känn

  • Känn på pulsen.
    • Känn enbart efter pulsen på handledens insida och ej på halsen (kan orsaka blodtrycksfall)
    • Om den drabbade är nedkyld ta puls vid kärlen som passerar ljumskarna 
      • Snabb puls (mer än 120 slag/minut) anses som kritiskt
      • Långsam puls (mindre än 50 slag/minut) anses som kritiskt
  • Är pulsen
    • Välfylld eller tunn,
    • Regelbunden eller oregelbunden
  • Är huden
    • Kall = Dålig genomblödning
    • Varm
      • kallsvettig eller varmsvettig

Stoppa blödning

Det finns ett flertalet sätt att stoppa blödning, primärt använder vi oss av tre olika förband (tryck, avsnörande, skyddsförband) för att i den akuta situationen stoppa blödning

Tryckförband

Ett tryckförband innebär att du använder färdiga tryckförband eller viker ihop kompresser, ett tygstycke eller liknande och trycker det mot såret. Du kan också trycka hårt på, i eller strax intill det skadade blodkärlet/såret med dina fingrar eller din hand, beroende på hur stort såret/skadan är. Detta är alltid den första åtgärden vid blödning och oftast räcker det för att stoppa blödningen.

Avsnörande förband

Använd avsnörande förband (tourniquet) om inte blödningen avstannar med tryckförband. Avsnörande förband används och förordas allt mer i samband med stora blödningar som en direkt livräddande åtgärd. En avsnörad extremitet klarar upp till två timmars avsnörning.

Viktigt att tänka på i samband med avsnörande förband:

  • Lägg förbandet så nära skadan som möjligt (cirka 5 centimeter ifrån skadan).
  • Se till att förbandet är minst 1 cm brett (annars finns en risk att det skär in i huden).
  • Dra åt ordentligt, blödningen ska avstanna. Detta är mycket smärtsamt.
  • Notera tidpunkten när förbandet lades (gärna i närheten av eller på det avsnörande förbandet).
  • Använd inte på avsnörande förband på halsen eller över leder.
  • Lätta inte avsnörande förband för att cirkulera den avsnörda extremiteten.
  • Hjälper inte det första avsnörande förbandet, placera ett nytt strax ovanför det första.

Skyddsförband

Utöver tryckförband och avsnörande förband finns även skyddsförband. Dessa har till uppgift att skydda sår eller lagda förband mot ytterligare nedsmutsning.

Pålningsskador och kvarsittande föremål

Det är svårt att lägga förband om det sitter föremål kvar i såret, det absolut viktigaste är att föremålet får aldrig dras ut! Målet är att behålla föremålet på dess plats, stabilisera det och sedan lägga förband. Av praktiska skäl kan föremål som har trängt in i kroppen behöva kortas; detta görs alltid i samråd med ambulanssjukvården.

Behandling av olika typer av blödningar 

Blödningar kan ha olika källor dvs att blodet kommer  från artärer, vener eller kapillärer. Beroende på vilken källa blödningen har påverkas behandlingen av blödningen.

Arteriella blödningar: Artärer har ett högt tryck och fraktar syrerikt blod ut till kroppen. Vid en skada på en artär uppstår en pumpande ljudröd blödning som snabbt kan bli livshotande så här gör du vid en arteriell blödning:

  • Kontrollera AB i S-ABCDE
  • Skapa kompression genom att trycka hårt nära det skadade blodkärlet med fingrarna eller hand beroende på skadans storlek 
  • Lägg ett tryckförband och kontrollera cirkulation nedan skadat område 
  • Om blödning inte kan stoppas gör ett avsnörande förband 
  • Lägg eller sätt den skadade upp eller i stabilt sidoläge om personen är medvetslös
  • Placera skadad del i högläge 

Venösa blödningar: Venerna transporterar tillbaka syre och näringsfattigt blod till hjärta och lungorna. Trycket i venerna är relativt lågt och vid en skada på en ven kommer blodet ha en mörkröd färg. Blödningen kan fortfarande vara stor beroende på den skadade venens storlek. Så här behandlar du en venös blödning: 

  • Kontrollera AB i S-ABCDE
  • Skapa kompression genom att trycka hårt nära det skadade blodkärlet med fingrarna eller hand beroende på skadans storlek 
  • Lägg ett tryckförband och kontrollera cirkulation nedan skadat område 
  • Om blödning inte kan stoppas gör ett avsnörande förband 
  • Lägg eller sätt den skadade upp eller i stabilt sidoläge om personen är medvetslös
  • Placera skadad del i högläge 
  • Skydda den drabbade mot värmeförluster 

Kapillär blödning: Kapillärer är kroppens minsta blodkärl. I kapillärer sker gas och näringsutbyte med kroppens olika organ. Kapillära blödningar kan vara både arteriella och venösa beroende på vart i kärlbädden skadan uppstår. Skador på kapillärer resulterar i en långsamt flytande blödning med lågt tryck 

D: Disability- Grovneurologi inklusive medvetande, känsel, rörelseförmåga och kontroll av pupiller

Efter initiala undersökningar är det dags att undersöka hjärnans funktion. Hjärnans funktion är beroende på andning och cirkulation och om de inte fungerar kommer medvetandets påverkas. Om medvetandegraden är påverkad eller har varit påverkad så är det viktigt att den drabbade snabbt kommer i kontakt med sjukvården. 

Se

  • Är personen vaken eller medvetslös?
  • Är personens medvetande påverkat ? 
  • Är pupillerna lika stora? Hur ser pupillerna ut? 
  • Kontrollera om den drabbade kan röra sina armar, ben, händer och fötter.
  • Kontrollera pupillernas förmåga att reagera på ljus.

Lyssna

  • Lyssna om den drabbade är vaken och talbar, det vill säga om den drabbade är adekvat i sitt resonemang kring händelsen.
  • Har personen drabbats av minnesförlust?
  • Är den drabbade orienterad till tid och rum?

Känn

  • Känn på den drabbades kropp och fråga den drabbade om denne känner att du tar på den.
  • Känn om muskelstyrkan i armar, ben, händer och fötter är densamma på båda sidorna av kroppen.

Frågor att ställa 

  • Har du varit vaken hela tiden?
  • Har du ont någonstans i kroppen (fokus på nacken och ryggen)?
  • Kan du röra armar, ben, händer och fötter?
  • Mår du illa eller känner dig yr?
  • Känner du att jag tar på dig?
  • Känns det konstigt någonstans i kroppen?
    • I så fall var och på vilket sätt?
  • Passar ditt bett (frakturer i ansiktet/käke)?
  • Kan du sticka ut tungan (kontroll av vissa delar av det centrala nervsystemet)?

E: Exposure - Exponering och skydd mot omgivande miljö

S-ABCD undersökningarna undersöker inte hela kroppen utan i E delen kommer en helkroppsundersökning för att undersöka hela kroppens status. Helkroppsundersökningen följer följande mönster:

  • Börja med att undersöka huvud och skalp. '
    • Känn och kläm försiktigt runt hela huvudet, inklusive öron och ansiktsskelett.
  • Känn försiktigt över hals och nacke.
  • Gå vidare med att undersöka bröstkorg och nyckelben  
    • Tryck ihop bröstkorgen från sidorna med båda händerna.
  • Undersök buken.
    • Dela in den i fyra kvadranter och tänk igenom vilka organ som finns var.
    • Känn igenom varje kvadrant – är de mjuka, hårda eller reagerar patienten med smärta?
  • Gå vidare till bäckenet.
    • Om du måste belasta – gör det utifrån och in, det vill säga kläm ihop bäckenet över höftkammarna.
    • Pressa aldrig isär ett misstänkt frakturerat bäcken; risken är stor för okontrollerade blödningar.
  • Undersök benen ett i taget, uppifrån och ner
    • Lår, knäleder, vader, underben, fotled och fötter.
  • Gå vidare till armarna och undersök dem en i taget, uppifrån och ned
    • Överarm, armbågsled, underarmar, handled och händer.
  • Avsluta med att undersöka rygg och stuss, om du vänt på patienten 

Skydd mot miljö 

Håll den drabbade varm och skyddad från miljön ni befinner er i.

 

Fördjupning 

OVAN INFORMATION ÄR RIKTAD TILL MEDICINSK UTBILDAD PERSONAL OCH KRÄVER UTBILDNING INNAN METODER APPLICERAS PÅ EN DRABBAD INDIVID. STSA REKOMENDERAR TRÄNARE ATT VARA UTBILDADE I FÖRSTA HJÄLPEN SAMT MED SLAOS KURS FÖRSTA HJÄLPEN I SKIDBACKEN 

Kurser 

Första hjälpen i skidbacken 

L-ABC utbildningar 

Litteratur 

Akut omhändertagande för räddningstjänstpersonal MSB 

Prehospitalt akut omhändertagande MSB

CONCUSSION RECOGNITION TOOL 5

SCAT5