Ungefärlig ålder: 0-6 år 

Generellt träning 

Efter födsel genom går barnet en snabb utveckling där interaktionen med omgivningen ökar. Här bör vuxna fokusera på att skapa en miljö som gynnar och stimulerar maximal fysisk, psykisk, social, kognitiv och kulturell utveckling

Vägen till att bli en framgångsrik idrottare bygger på att motoriska mönster utvecklas optimalt och följer en progression som gynnar allsidighet och motorisk kompetens. Under första åren 0-6 befäst huvuddelen av de fundamentala rörelsemönstren och det är en viktig period att skapa optimala förutsättningar för att barnet ska upptäcka sin rörelseglädje, utveckla motorisk kompetens samt utveckla de fundamentala rörelsemönstren till en nivå som överstiger tröskeln för idrottslig aktivitet. 

Generellt träning

Att tänka på
Viktigt att under perioden stimulera allsidig fysisk aktivitet och att försöka stimulera till rörelse. Rörelsestimuli är viktigt för att barnet ska kunna utvecklas optimalt och har följande positiva effekter:

• Gynnar utvecklingen av hjärnfunktion, koordination, sociala färdigheter, grovmotorik, känslokontroll, ledarskap och fantasi
• Skapar en positiv självkänsla och självförtroende
• Stimulerar bentäthet, muskler, rörlighet, utvecklar en god hållning, balans, förbättrar hälsa, minskar stress, och förbättrar sömnkvalitet
• Skapar en hälsosam kroppsammansättning
• Lär in ett aktivt och hälsosamt beteende

Fysisk aktivitet ska vara en rolig och lustfylld del av barnets vardag och inte styrd utifrån andras ambitioner eller tvång. Leken är grunden i den fysiska aktiviteten där fantasi, musik, rytm blandas med fundamentala rörelsemönster. Under denna period lägger vi grunden till ett aktivt liv.

Rörelsemål

• Skapa möjligheter för att organiserat stimulera fysisk aktivitet minst 30 min per dag för spädbarn och minst 60 minuter per dag för förskolebarn
• Skapa miljöer som stimulerar rörelse och fysisk aktiv lek uppdelat över dagen och se till att den totala tiden är minst 60 minuter per dag
• Undvik långa stillasittande period, försök att stå eller knäböja istället för att sitta
• Skapa daglig fysisk aktivitet utomhus oavsett väder. Förståelse och anpassning av rörelser för olika förhållanden (snö, is, sand, vatten, luft) och miljöer (skog, strand, snökulle, backar, gräsfält, stigar) stimulerar utveckling av rörelsemönster.
• Stimulera rörelse redan från födsel och se till att barnet skapar korrekta enkla rörelsemönster som är grunden i att generera mer komplexa rörelsemönster
• Uppmuntra barnet då det löser en rörelseuppgift och skapa roliga rörelseuppgifter där svårigheten hela tiden följer en anpassad progression
• Skapa miljöer för den fundamentala rörelsemönster som påverkar stabilitet, förflyttning och påverkan av objekt
• Rörelseuppgifterna ska vara designade så att barnet får försöka och anstränga sig men ändå kan lyckas med uppgiften, något som stimulerar till fortsatt utforskande
• Lekar bör vara inkluderande och stimulera alla i leken till att röra sig

Metodik
Första utvecklingsperioden är en utmanande period som ställer höga krav på ledarens pedagogiska förmåga att möta barnet utifrån dess utvecklingsnivå. Ledaren ska vara uppmuntrande och stimulera till barnets egna nyfikenhet kring rörelser. Ledaren skapar miljöer som stimulerar till att utveckla fundamentala rörelsemönster på ett optimalt sätt. 

Barnet bör få utforska miljöerna fritt och ledaren kan stimulera barnet genom att ge det rörelseutmaningar, lekar, följa john osv. Rörelsen kan gärna kombineras med musik för att utveckla rytmkänsla där dans och rörelse i rytm kan assistera i utvecklingen. Passen bör vara korta alternativt innehålla stor variation för att barnet ska bibehålla uppmärksamhet. Ledaren bör även utmana barnet i många olika typer av miljöer såsom på snö, is, sand, skog för att lära barnet att anpassa rörelsemönster beroende på miljöns beskaffenhet

Fysträning
Barnet lär sig mycket snabbt nya rörelsen. Motoriska banor är bra att använda sig av där fokus är på de fundamentala rörelsemönstren och att utveckla de på ett optimalt sätt.

Fantasi kan användas för att skapa lekar. Hållning och balans kan tränas genom att balansera objekt på huvud samtidigt som man går igenom en rörelsebana. Knäböj kan tränas in genom att leka gorilla, hopp kan tränas genom att landa tyst. Belastningen ska vara varierad och barnet ska möta många olika rörelsemönster. Undvik felbelastning i avseende storlek, ensidighet, felaktiga rörelsemönster

Utvärdering vid 6 års ålder
Vid 6 års ålder är det viktigt att vi först gör en analys av de fundamentala rörelsemönstren (balansera, springa, hoppa, kasta, sparka, slå) Innan vi börjar att sätta samman svåra rörelsemönster är det viktigt att barnet har grundförutsättningarna för att lära sig rörelserna vi vill även testa vissa grundpositioner för att lära oss var barnet är i sin motoriska utveckling

Snöträning
Snöträning bygger på att lära sig, att vara i olika typer av miljöer och med olika utrustningar.
I snöträningen kan man med fördel utgå ifrån att träna brett med största möjliga rörelseomfång.
Snöträningen delas in i olika stadier
Som snöträning i unga åldrar kan all slags aktivitet där barnen känner trygghet, och väcker nyfikenhet, ses som utvecklande.
Skapande av miljöer där barnen kan lyckas och misslyckas är av yttersta vikt för barnens utveckling. Med snölek och exempelvis pedagogiska banor stimuleras grundrörelser och barnens färdighetsnivå till att stå på skidor utvecklas.

Snö träning i 0-6 år väljer vi att kalla för snölek och rörelserikedom på snö. Det handlar om att upptäcka vad snö är och hur vi rör oss i vintermiljö med och utan skidor. Att lära sig vintervana genom att klä sig efter väder så att man kan vara ute i snön utan att bli kall och blöt. Likt barmarkens övningsbank så handlar det om att vara i en stimulerande snömiljö för att låta barnen utforska sina      färdigheter på snö. Utifrån de fundamentala rörelsemönstren så vill vi öka rörelseglädjen på snö. Att ta sig fram i snön genom så basala rörelser som krypa och gå, öppnar vi möjligheten för barnen att förstå vad snön har för egenskaper, att det är olika att röra sig på platt mark med snö, med vinterskor och skidor.

Vi ska entusiasmera barnen till att upptäcka vintermiljön, det gör vi genom sagor och lekar. Över tid samlar barnen erfarenheter och blir tryggare i vintermiljön. Rörelserikedom hämtar vi från all rörelse på snö med olika utrustning och miljöer. Vi kan också bygga en motiverande miljö, där barnen ska ta sig förbi olika typer av hinder. Det behöver inte vara allt för avancerat, till och med att kottar och pinnar kan användas för att uppmana till gå, kasta, hoppa etc. Likväl som att slalomkäppar kan användas för att bygga en bra motorisk bana

I den här åldern är stavar inte så viktiga. Stavarna kan till och med vara i vägen för en nybörjare. Pjäxorna ska sitta bra på foten. Knäppta så att dom inte glappar på underbenet och inte vara för stora.

Vi vill att barnen skall få känna på rörelserna som vi använder inom alpin utförsåkning, dvs vertikala-, sido- fram/bak- och roterande rörelser. Helst vill vi inte instruera verbalt utan helst visa eller att åkarna upptäcker själva genom miljön vad som skall göras., tex hinderbana eller motorisk skidbana.

Tex att öva på balansen genom skridskoåkning. Att vara på isen med skridskor på fötterna, inledningsvis med stöd och därefter att åka själv. Att åka skridskor är bra för balans och motorik i förberedelse eller kompletterande med alpin utförsåkning.

Eller att åka skidor med lös häl, tex längdskidor. Då hälen ej sitter fast behöver skidåkaren vara i mittbalans på skidan för att hålla hela foten på skidan och skidan böjs lätt när skidåkare n gör en sväng.

Andra utrustningar som ger samma ökning av balans, motoriska förberedelse och förståelse för snö är längdåkning, blades, miniskidor, spark, kickblade, snowboard, pulka och snowracer.

När skidåkning ska introduceras så gör man det genom att lära sig att ta sig fram först med en skida på ena foten

1. Gå framåt med en skida på ena foten och endast sko på den andra
2. Ramla och kliv upp
3. Glid på skidan och sparka sig fram med den andra
4. Ta sig över hinder (kulle, limpa etc)

Båda skidorna

1. Gå framåt med skidorna
2. Ramla och kliv upp
3. Glid på skidorna
4. Ta sig över hinder (kulle, limpa etc..)

Lekar:

• Ballongen – blås upp ballongen och ramla!
• Tunnelkull – en som kullar, när man blir tagen ställer man sig bredbent och för att bli fri måste någon krypa mellan benen
• Kramkull – en som kullar och när han blir tagen ställer man sig och väntar och för att bli fri måste någon komma och ge en kram
• Studskull – en som kullar och när man blir tagen hoppar man på stället tills någon kommer och gör några hopp bredvid.
• Djurkull – en som kullar, man blir kullad genom at bli tagen samt att få höra vilket djur man ska föreställa, man blir fri genom att någon kommer och härmar samma djur.

 

Skidleksområde:

Ett skidleksområde innehåller med fördel både platt och lutande terräng. Man bygger med fördel in rolers, kullar, limpor, hopp, orgeltramp och velodromer, allt för att skapa förutsättningar för övning av motoriska färdigheter. Genom att skapa en miljö som uppmanas till skidmotoriska färdigheter behöver skidåkarna inte få några muntliga instruktioner utan det blir självinstruerande.

Skidleksområden kan vara både stora och små till ytan, både på platt mark och i lätt lutande backe. Man kan använda sig av material som är avsett för skidåkning eller så använder man sig av kvistar, pinnar och annat som man hittar i skogen.

Att börja och sluta träning på samma ställe med en informativ lugn stund är bra för tryggheten för barnen. Det kan till exempel handla om att inleda kortfattat, ca 2 min, med att säga hur snön och vädret är idag och vad träningen ska innehålla. Därefter leker man en lek i ca 10 minuter. Under huvudmomentet i träningen åker man i en skidmotorisk bana i ca 40 minuter.

Träningarna skall innehålla varierade rörelsemönster som inte kräver så mycket muntlig beskrivning. Avslutningsvis kan man samlas i en ring och gör en segergest och klappa händerna, ca 2 minuter.

Barnen lär sig genom lek och lek är roligt. Att lära sig nya moment är roligt och det gör att man vill lära sig mer.

Med barn kan man träna ofta, men oftast är det bra att hålla nere tiden. Vi rekommenderar 1 timme, då är de flesta barnen peppade att komma igen. Håller man på för länge så kan de bli frusna och då förknippas snöträningen med något som inte är så lustfullt eftersom det blev för kallt eller blött.

Exempel på färdigheter som individen bör behärska vid 6 års ålder 

• Ta av och på skidorna
• Stanna i plog
• Svänga i plog i lätt terräng
• Snurra runt i låg fart i lätt terräng
• Åka "som spaghetti"
• Åka "som köttbulle"
• Åka över ett hopp
• Att med hjälp eller tillsammans med en vuxen kunna åka lift.

Träningsårets struktur  

Snöträningens struktur