Snabbhet är förmågan att skapa hög acceleration i en kroppsdel eller hela kroppen.

Snabbhet är en sammansatt förmåga som inkluderar många olika delkvalitéer beroende på vilken typ av snabbhet vi pratar om. En muskels maximala förkortningshastighet är främst beroende på muskelns muskelfibersammansättning, muskelns arkitektur och den neuromuskulära aktiveringen.

En leds maximala rörelsehastighet i en isolerad rörelse beror på muskelns maximala kontraktionshastighet och muskelns momentarmar verkar över samt rörelseomfånget som leden har accelererat.

En leds segments maximala rörelsehastighet i en komplex rörelse, exempelvis ett kast, är beroende på alla involverade leders maximala rörelsehastighet, koordinationen mellan lederna, stabilisering i rörelse, rörelseomfång som lederna fått tid att accelerera.

Styrka och explosivitet kommer öka en individs förmåga att röra sig själv eller en kroppsdel snabbt. Styrka, explosivitet, koordination, uthållighet osv beskrivs under relativa områden.

Reaktionsförmåga byggs upp av rörelsetid och reaktionstid. Rörelsetid är relaterad till styrka, explosivitet osv. Reaktionstid är däremot en komplex process som sker i samspel mellan kognitiva och fysiologiska processer. Reaktionstid kan delas upp för enkla och komplexa rörelsereaktioner. Enkla rörelsereaktioner innebär en respons där både handling och stimuli är förbestämt till exempel en start i parallellslalom.

Komplexa rörelsereaktioner uppstår då situationen individen befinner sig förändras, tex i slalom där vi tappar grepp och måste rädda situation. I komplexa rörelsesituationer måste idrottaren göra ett rätt val av flera alternativt för att hitta en optimal lösning på en rörelseuppgift. Enkla och komplexa rörelsereaktioner är viktigt inom utförsåkning och bör således tränas. Enkla rörelsemönster tränar vi på genom olika lekar och övningar där vi får en rörelseuppgift som ska genomföras på ett visst stimuli och kan tränas med stafetter, tävlingar och lekar. Där individen får en uppgift som ska genomföras på ett visuellt, auditivt eller taktilt stimuli. Komplex reaktionstid tränas genom att vi reagerar på ett specifikt eller flera stimuli varefter vi har olika valmöjligheter för att lösa rörelsemålet. Lekar som innefattar detta är tafatt, skicross, skogslöpning osv.

Test av snabbhet
Vi kan testa olika komponenter av snabbhet. För att testa reaktionstid kan vi analysera idrottarens förmåga att reagera i en parallellslalomstart. För att testa maximal rörelsehastighet använder vi oss av ett stamping test som varar under 90 sekunder, vi kan där se maxfrekvens samt hur frekvensen påverkas under 90 sekunder (uthållighet)

Träningsbarhet rörelsehastighet
Rörelsehastighet är påverkbar och separeras i isolerade rörelser (bencurl/spark) och komplexa rörelser (knäböj, sprint). Vi kommer i olika situationer uppnå olika behov av snabbhet. Förmågan att snabbt extendera i höft och knä kan uppkomma då vi inom skidåkning tappar kontakt med underlag, rörelsen vara obelastad och kan ske extremt fort. I vissa faser av en sväng kan det vara viktigt att snabbt extendera för att skapa fart något som sker mot ett högt motstånd. Således måste snabbhet tränas med olika belastning både i avlastat tillstånd och i belastat tillstånd. Vi kan i träningen skilja mellan att göra en övning med hög frekvens (stamping, sprint, bollkast) där tiden mellan kontraktioner är kort, alternativt att utföra rörelser med stort rörelseomfång där frekvensen blir lägre (orsakat av flygfas osv)

 

Om vi tar sprintlöpning som exempel kan vi träna det genom löpning
Överfart - Individen blir bärgad, springa i nedförsbacke (Rörelsehastighet)
Belastad – Individen springer med släde eller fallskärm (Kraftutveckling)
Avlastad - Avlastad löpning i sele på löpband där del av kroppsvikten avlastad (Maxfrekvens)

 

Referenser 

Böcker 

RUNNING BIOMECHANICS AND EXERCISE PHYSIOLOGY IN PRACTICE

SNABBHETSTRÄNING : 195 ÖVNINGAR FÖR VIKTIGA SNABBHETSEGENSKAPER