Självkänsla: kan beskrivas som den grundinställning vi har till oss själva, vad vi tycker om oss själva. Självkänsla-begreppet rymmer dimensioner av hur nöjda, stolta och accepterande vi är gentemot oss själva vad gäller vår person. Självkänsla kan delas upp i bassjälvkänsla och prestationsbaserad självkänsla.
Bassjälvkänsla: Är en fundamental självacceptans och uppskattning av en själv och är inte relaterad till upplevda färdigheter eller andras värderingar.
Prestationsbaserad självkänsla: Är individens disposition att sträva efter framgång och att känna sig kompetent samt behovet att bli uppskattad och accepterad av andra.
Självförtroende: Omfattar en självuppfattning om en kapacitet av en mer begränsad färdighet eller förmåga. Även om självförtroende är ett relativt stabilt personlighetsdrag är det betydligt enklare att jobba med än självkänsla.
Idrottssjälvförtroende: Kan sägas vara en individs uppfattning om sin idrottskapacitet och skapas genom en idrottares värdering av:
Skicklighet och uppvisande av förmåga: Visar större förmåga än konkurrenter eller utmärker sig med sin skicklighet
Fysisk och mental förberedelse: Handlar om att individens upplevelse att vara optimalt förberedd
Fysisk självrepresentation: Är idrottarens upplevelse av sitt fysiska jag, idrottarens kroppsuppfattning
Socialt stöd: Är idrottarens uppfattning av feedback från tränare, föräldrar, vänner och andra i omgivningen. Känsla av trygghet och säkerhet i tävlingsmiljö ingår även under socialt
Situationsspecifikt självförtroende (Självförmåga): Omfattar individens uppfattning om sin förmåga att klara av att prestera i en specifik situation och kan varierar stort under en hel prestationssituation. En utförsåkare med stort förtroende på sin förmåga att tävla (tävlingssjälvförtroende) kan efter några dåliga svängar eller åk uppleva ett lågt situationsspecifikt självförtroende. Det situationsberoende självförtroendet skiljer sig således från det mer generella självförtroendet genom att det varierar från situation till situation.