Inom skidor har vi en hastighet och riktning på skidåkaren där systemet har mekanisk energi. Vid sväng ska vi ändra riktningen på all energi vilket skapar höga krafter. Snöns reaktionskraft skapas genom principen om centripetalkraften.
Centripetalkraften som kommer av centripetalaccelerationen vilket skapas av att din hastighet byter riktning, även om den inte ändras i storlek. Vid rak skidåkning kommer vindmotståndet och gravitationen vara krafterna som påverkar idrottaren mest utöver eventuella reaktionskrafter som skapas av ojämnheter i underlaget. Vid kantning av skidor initieras en riktningsförändring som gör att centripetalkraften (snöns reaktionskraft) blir hög. Storleken på kraften kommer vara beroende på skidåkarens svängradie, hastighet och skidåkarens massa. Hastighetens påverkan på kraftutvecklingen är kvadratisk vilket innebär att hastigheten i stor del är det som påverkar totala kraften
Intern kraftutveckling
En muskels förmåga att producera kraft är en funktion av bland annat tvärsnittsyta, nervaktivering och muskelfibertyp. Förhållandet mellan en muskels tvärsnittsyta och kraftutveckling är starkt. Fysiologiskt kan förhållandet förklaras med att kraften påverkas av antalet aktiva sarkomerer i bredd. Anatomiskt muskeltvärsnitt beräknas genom att mäta tvärsnittet vinkelrätt mot muskelns ursprung och fäste. Eftersom de flesta musklerna är pennata kommer det påverka antalet sarkomerer i bredd och anatomiskt muskeltvärsnitt blir olämpligt att använda. Pennationsvinkeln blir därför viktig att ta hänsyn till då den påverkar den fysiologiska tvärsnittsytan, dvs. det tvärsnitt som uppmätts i 90 graders vinkel mot sarkomerernas riktning (Ikai and Fukunaga 1968) (Jones, Bishop et al. 2008). För mer info se fysisk träningsdel
Momentarmar
De flesta muskler fäster över en eller flera leder. Muskeln måste därför ständigt jobba mot ett vridmoment. Ett vridmoment uppstår då en kraft verkar på ett avstånd (momentarm) från rotationscentrum. Formeln för att beräkna vridmomentet är:
Vridmoment (Nm)= Kraft (N) x Längd på momentarm (m)
Då vi genomför en rörelse skapas ett inre och yttre vridmoment. Om vi vill stabilisera leden måste det inre och yttre vridmomentet vara lika stora. Om vi vill ha en koncentrisk kontraktion vill vi att det inre vridmomentet är större än det yttre vridmomentet och vi vill ha tvärtom i en excentrisk rörelse. Momentarmar klassificeras i tre grupper beroende på förhållandet mellan rotationscentrum, motståndet och muskelkraften.