Talang är en medfödd kapacitet, som ger en individ möjlighet att visa exceptionellt hög prestationsnivå inom ett område, som kräver speciella färdigheter och intensiv träning. Hur en individ utvecklar sin förmåga inom en viss idrott kan ses som ett samspel mellan gener, miljö, beteende och mognad samt de stimuli vår ekologiska system ger oss.
ARV & MILJÖ
Talangbegreppet har behandlats på olika sätt inom forskningen. Den ena ytterligheten menar att talang är något medfött, anlag och egenskaper, som är nödvändiga för att nå framgång(Bouchard, Malina et al. 1997). Andra menar att de medfödda egenskaperna övervärderas och att det enbart är den tid som individen avsätter till seriös och målmedveten träning som är avgörande (Ericsson and Pool). Sanningen ligger nog någonstans emellan dessa ytterligheter, där både arv och miljö har betydelse för utveckling av en hög prestationsförmåga.
Att hitta eller skapa talang
Det finns många olika processer som används för att hitta talanger inom idrotten. Det finns en utmaning i att hitta talanger bland individer som är under utveckling. En tidig fysisk mognad kan ibland ses som en talang och talangsystem har haft en tendens att välja ut talanger födda tidigt på året jämfört med individer född sent på året (Cobley, Baker et al. 2009, Smith, Weir et al. 2018).
Talangfulla idrottare som utvecklas före och är dominanta jämfört med sina konkurrenter finns på alla åldersnivåer. De kan vara större, starkare, snabbare, ja helt enkelt teknisk bättre än de andra barnen. Dessa barn och ungdomar skall ses som just mycket duktiga idrottare i sin åldersgrupp. Men att de är bra på vad de gör just då betyder inte att de kommer vara bra fem eller tio år senare. Relativ åldersproblematik och processen med talangselektering exkluderar eventuellt potentiella ”talanger” som i framtiden kanske till och med hade haft bättre förutsättningar för att utveckla en hög prestationsförmåga.
OPTIMAL TALANGUTVECKLINGSMILJÖ
Talangutveckling ur ett ekologiskt perspektiv
De olika faktorerna som påverkar en talangutvecklingsmiljö är många och där alla delar bidrar till idrottarens möjlighet att prestera på högsta nivå. Ett sätt att organisera en miljö är att se hur dess ekologiska struktur ser ut. (Henriksen, Stambulova et al. 2010)
Atletdomänen innehåller faktorer som direkt är relaterade till idrotten medan den icke idrottsliga domänen innehåller andra delar av idrottarens liv.
Mikronivån ligger närmast idrottarens dagliga liv och karaktäriseras av kommunikation och interaktion med faktorer i mikronivån. Makronivån beskriver både sociala förhållanden vilka påverkar men inte kontrollerar idrottaren, samt värden och seder ifrån den kultur idrottaren tillhör(Fahlström , Fahlström and Sveriges 2011, Fahlström and Sveriges 2015).
Makronivå
Nationella kulturen tillsammans med ungdomskulturen kommer skapa en grund för framtida idrottande. En kultur som främjar fysisk aktivitet, ett aktivt liv, samt en miljö som främjar förmågan till utveckling kommer ge förutsättningar för en idrottares framtida karriär. Kulturen bör även uppmuntra till idrottande och att prestation inom idrott värderas. För att uppnå en optimal makromiljö måste kulturerna inom samhälle, utbildning och idrott ha en samstämmighet som främjar idrottslig utveckling
- Samhällskultur : Människan har mött en stor variation av rörelseuppgifter under sin utveckling. Därför har en generell kompetens gynnats i evolutionen (26 miljoner år) framför specialiserade egenskaper. Människokroppen är således anpassad för att genomföra många olika rörelsemönster i en stor variation men hanterar upprepade rörelsecykler dåligt. För ca 250 år sen ändrades vår kultur dramatiskt under den industriella revolutionen. Nu ökade specialiseringen i vårt arbete och förändrade våra matvanor. Den fysiska aktiviteten var fortfarande hög men våra rörelser blev mer specialiserade. Den största förändringen i våra levnadsvanor och fysiska aktivitet har dock kommit under de sista 10 åren sedan den första smarta telefonen och surfplattorna skapades.
- Ungdomskultur: Vi har sett en snabb förändring i ungdomskulturen och barns lek sedan introduktionen av surfplattor och smarta telefoner. Barn blir mer fysisk inaktiva och får sämre fysisk kompetens och hälsa. Barnfetma går ner i åldrarna dels beroende på den fysiska inaktiviteten men även på grund av våra matvanor. Mängden skolidrott minskar och ungdomar deltar i mindre utsträckning i föreningsstyrd idrott.
- Klubbsystem: Den ovan beskrivna utvecklingen ställer stora utmaningar på idrottsrörelsen vilket måste anpassa sig till den nya målgruppens intresse och livsstil. Idrotten måste i en ännu större utsträckning jobba med att höja motorisk kompetens och fysisk kompetens ur en bred ansats för att senare kunna toppa vissa kvaliteter som är viktiga inom den specifika idrotten. Idrotten måste även ge rekommendationer som avser egenträning på fritiden för att på ett roligt och lekfullt sätt öka fysisk aktivitet i vardagen. Rekommendationerna måste vara anpassad till dagens ungdommars preferenser varav våra metoder måste förändras. Vi kan inte kämpa emot den teknologiska utvecklingen utan vi måste acceptera den och integrera teknologi i vår metodik. Om vi lyckas att anpassa oss till och attrahera dagens ungdom kommer träningen med hjälp av denna metod gynna både hälsa och långsiktig prestation samt skapa en variation som belastar ungdomarna på många olika sätt och gynna deras utveckling.
⦁ Skolsystem: Idrotten måste även in i skolsystemet och vi måste tillsammans med samhället försöka öka den fysiska aktiviteten i skolor och på fritiden. Detta skulle kunna uppnås med ett samarbete mellan skolan och idrottens system samt att idrotten går tillsammans för att främja fysisk aktivitet och hälsa
Mikronivå
På mikronivå gäller det att idrottaren omges av individer med olika kompetens som kan följa idrottaren genom dess karriär och genom en individanpassad plan optimera den enskilda idrottaren utveckling utifrån dess specifika behov. Strukturer måste skapas som stödjer idrottarens utveckling genom livet såsom skolsystem och klubbsystem samt se till att skapa en balanserad och positiv miljö där de som är närmast idrottaren förstår och hjälper till att ge förutsättningar för idrottaren.
- Ledarskap: Ledarskapet är viktig för svensk utförsåknings framgång. Den individuella tränarens kunskap och kompetens är faktorer som är viktiga för framgång samt samspel mellan olika tränare, idrottare och ledare. Dagens idrott är under förändring när ny teknologi och kunskap integreras med idrotten. Mängden av information tillgänglig ökar exponentiellt vilket innebär att dagens tränare/ledare måste hantera stora informationsflöden samt att kritiskt granska och utvärdera ny information eller teknologi. Framtidens aktive, tränare och ledare har behov att förutom en skolning inom svensk skidtradition även formellt utbildas inom akademin. Genom att förbättra utbildningssystemet och att underlätta för ledare/tränare att kompetensutvecklas kan vi höja kompetensen inom vår organisation.
- Social Miljö: Idrotten måste skapa en struktur där vi skapar förutsättningar för att alla inom vår rörelse kan få support inom många olika områden (idrottsmedicin, idrottsvetenskap, idrottspsykologi, idrottsmanagement samt ledarskap). För att skapa en bra miljö för idrottaren måste idrotten även se till att skapa en social miljö som är gynnsam, det gäller att skapa en positiv miljö där idrottaren omges av många idrottare av samma nivå samt att det sker ett utbyte mellan idrottare av olika nivåer.
Fördjupning