Prestationsförmåga kan definieras som en individ eller ett lags förmåga att uppnå ett uppsatt mål utifrån individen eller lagets unika förutsättningar. Prestation inom idrott är beroende av många olika faktorer och blir därmed svår att förutse.
Prestation måste ses utifrån ett tvärvetenskapligt perspektiv utifrån följande områden:
- Fysiologi
- Biomekanik
- Teknologi
- Psykologi
- Sociologi
Dessa samverkar för att ge förutsättningar för en prestation. Följande avsnitt definierar prestation utifrån faktorer som påverkar prestationer av olika längd och karaktär.
Prestation med varaktighet 0-10 sekunder
Vid en prestation som varar mellan 0-10 sekunder kommer många olika faktorer påverka prestationen. Första steget är att individen måste vara i ett lämpligt psykologisk tillstånd som främjar prestation (1). Utifrån idrottarens motivation, arousalnivå, självförtroende och fokus så kommer idrottaren att skapa kraft för att lösa rörelseuppgiften. Om vi tar en övning som tyngdlyftningens ryck som exempel så påverkar det psykologiska tillståndet till mångt och mycket hur resultatet kommer att bli. Idrottaren går fram och ställer sig i position. Vid positioneringen kommer idrottaren att planera sitt lyft och ställa in startpositionen. Hjärnan planerar rörelsen och skickar en signal via ryggmärgen till musklerna som aktiveras. Korsbryggorna börjar cykla och intern kraft skapas (2). I korsbryggecykeln hydrolyseras Adenosin Tri Forsfat (ATP) till Adenosin Di Fostat (ADP). För att muskelarbete ska kunna fortsätta krävs det en nybildning av ATP.
Energin för att utföra en maxprestation som varar mellan 0-10 sekunder kommer främst ifrån det alaktasida systemet där ATP återuppbyggs genom nedbrytning av kreatinfosfat (3). Korsbryggorna förkortar muskeln och eftersom muskeln är fäst i ett ben och går över en led kommer en rörelse skapas om det inre vridmomentet överstiger yttre vridmomentets trögheten. Inre vridmomentet skapas genom att muskelkraften verkar över en inre momentarm (Vridmoment = kraft x längd) (2). Yttre vridmomentet är beroende på den yttre hävarmens storlek och den externa kraftutvecklingen. De yttre hävarmarna och koordinationen mellan hela kroppens muskler kommer ge förutsättningar för att skapa ett yttre vridmoment i flertalet leder och beroende på den yttre momentarmarna storlek kommer inre vridmomentet överföras till extern kraftutveckling (4). Kraften (kraft= massa x acceleration) kommer att accelerera kroppssegmenten fästa i leden och rörelse kommer inledas. Rörelsens omfång och riktning på den externa kraften kommer att skapa en extern effektutveckling (5). I tyngdlyftning måste energin från kroppens effektutveckling överföras till en skivstång som ska accelereras och vars tröghet ska övervinnas. Beroende på effektutvecklingens riktning och storlek kommer stången få så mycket energi att den förflyttas tillräckligt högt för att idrottaren ska hinna gå under stången och ta emot den. För att kunna hålla stången måste den tas emot vid den tidpunkt då den har nått sin högsta punkt och för en kort stund är viktlös. Ovan beskrivna process leder ofta till att stången har en perfekt bana och då kommer idrottarens förmåga att anpassa sitt rörelsemönster för att uppnå rörelsemål avgöra om det blir ett lyckat lyft eller inte (6). Idrottarens förmåga att kunna skapa hög energi samt att minska förlusten av energi är det som i mångt och mycket avgör prestationen. Begreppet som används för energianvändningseffektivitet beskrivs ofta som arbetsekonomi (7).
Prestation med varaktighet mellan 10-180 sekunder
För arbeten mellan 10-180 sekunder kommer punkterna 1,2,4,5,6 vara liknande dock så skiljer sig energiproduktionen sig åt samt storleken på effektutvecklingen
Energin till en prestation mellan 10-180 sekunder påverkas av arbetstiden och är alltid en kombination av alaktasid, laktasid och aerob process. Energiproduktionen är till stor del påverkad av idrottaren metabola karaktär, där aerob vältränade individer tidigare får en aktivering av det aeroba systemet.
Vid maxarbete som varar mellan 10-180 sekunder kommer det anaeroba energisystemets funktion begränsa prestationen. Anaeroba systemet kommer att skapa ATP snabbt men de anaeroba processerna skapar restprodukter som påverkar muskelns kraftutvecklingsförmåga. Idrottarens förmåga att buffra vätejoner kommer att påverka prestationen. Restprodukterna kommer både skapa förnimmelser och försämra funktionen i muskulatur vilket i sin tur kan påverka arbetsekonomi.
Idrottare som tävlar inom tidsspannen 10-180 sekunder måste således träna på att bibehålla en hög arbetsekonomi under samma förutsättningar som de tävlar. Arbetsformen kommer att ställa höga krav på psykologi iform att tolerera obehag, att taktiskt fördela ens kapacitet över tävlingstiden. Utrustning kan till stor del påverka resultatet.
Prestation med varaktighet mellan 3-20 minuter
Energin till att prestera mellan 3-20 minuter kommer främst från det aeroba systemet där det primära substratet är kolhydrater. Idrottarens VO2max (maximala förmåga att skapa ATP via aeroba processer) sätter taket för hur mycket energi idrottaren kan få via det aeroba systemet, men även idrottarens förmåga att buffra och metabolisera restprodukter kommer påverka prestationen. Optimalt är att idrottaren som tävlar i denna kategori både har ett högt VO2max och en hög verkningsgrad vilket gör att den kan hålla en så hög kraftutveckling som möjlighet men minsta möjliga kostnader.
Som vi alla vet kommer utrustning vara avgörande inom vissa idrotter som till exempel längdskidor. Taktiken kommer in då vi måste till större grad planera hur vi ska lägga upp vår kraftutvecklingspotential. Vid längre prestationer utökas kraven på att energi måste intas för att kroppens förråd töms under presationen. Alla faktorer bidrar till en ackumulerar energiförlust som leder till försämringar i överföring av energi till rörelseenergi.
Idrottens krav
Alla prestationer har en specifik kravprofil där olika faktorer påverkar idrottarens prestationspotential.
En idrotts krav på en idrottare kan delas upp i generella och specifika krav. Med generella krav menas egenskaper som är gemensamt för alla idrottare och med specifika krav menas de specifika krav idrotten sätter på idrottaren.
Generella krav
Vi föds med vissa grundläggande reflexer och från födsel jobbar vi kontinuerligt med att utveckla våra motoriska förmågor. Inlärningen av rörelse sker i steg där grovmotoriska, hackiga oekonomiska rörelser förfinas till effektiviserade rörelsemönster med hög rörelseekonomi. Vissa rörelsemönster under den motoriska kallas fundamentala eftersom de utgör en grund till mer komplexa kedjor av rörelsemönster som inkluderas i olika idrotter (Haywood and Getchell 2009).
Alla idrottare bör därför i tidiga år ha utvecklat en hög rörelsekvalitet i dessa fundamentala rörelsemönster och bibehålla förmågan att utföra dem även i äldre år. En idrottare som har brister i vissa fundamentala rörelsemönster har en ökad risk för skada, som ett exempel kan dålig rörelsekvalitet i landning från nedhopp öka risken för främre korsbandsskada (Hewett, Myer et al. 2005, Favre, Clancy et al. 2016).
REFERENSER
THE SCIENCE OF SPEED: DETERMINANTS OF PERFORMANCE IN THE 100 M SPRINT
ENDURANCE EXERCISE PERFORMANCE: THE PHYSIOLOGY OF CHAMPIONS
THE SCIENCE OF CYCLING FACTORS AFFECTING PERFORMANCE 1 & 2
A FRAMEWORK FOR UNDERSTANDING THE TRAINING PROCESS LEADING TO ELITE PERFORMANCE
BIOMECHANICAL FACTORS INFLUENCING THE PERFORMANCE OF ELITE ALPINE SKI RACERS
AGE OF PEAK COMPETITIVE PERFORMANCE OF ELITE ATHLETES: A SYSTEMATIC REVIEW
VARIABILITY OF COMPETITIVE PERFORMANCE OF ELITE ATHLETES: A SYSTEMATIC REVIEW