Utrustning är en grundförutsättning för Alpin Prestation ihop med Fysisk kompetens, Psykologisk kompetens och Teknisk kompetens.
Den moderna slalompjäxan
Den hårda slalompjäxan introducerades under senare delen av 60-talet av Robert Lange. Under tidigt 70-tal hade pjäxan en gångjärnsled vid fotleden och spännen för att underlätta för foten att komma in i den styva plastskon. Denna design ersatte snabbt den konventionella läderpjäxan och blev förstahandsvalet såväl för rekreationsåkare som för professionella utförsåkare. Den moderna pjäxan har idag ett relativt högt skaft och styv bakkappa som begränsar rörligheten i fotleden. Det finns dock mycket lite forskning som stöder påståendet att en styvare pjäxa skulle ge förbättrade prestanda.
Den hårda slalompjäxan introducerades under senare delen av 60-talet av Robert Lange. Under tidigt 70-tal hade pjäxan en gångjärnsled vid fotleden och spännen för att underlätta för foten att komma in i den styva plastskon. Denna design ersatte snabbt den konventionella läderpjäxan och blev förstahandsvalet såväl för rekreationsåkare som för professionella utförsåkare. Den moderna pjäxan har idag ett relativt högt skaft och styv bakkappa som begränsar rörligheten i fotleden. Det finns dock mycket lite forskning som stöder påståendet att en styvare pjäxa skulle ge förbättrade prestanda.
Skidans egenskaper
Skidor har både geometriska och mekaniska egenskaper som påverkar deras beteende och interaktion med snö. Vi kommer i nedanstående avsnitt beskriva de viktigaste egenskaperna med skidorna.
Skidans geometriska egenskaper
Längd
En skidas totala längd (chord length) är inte så funktionellt viktigt medan måttet som skidan har kontakt med snön (running surface/length) är desto viktigare för prestationen. Skidans bredd varierar över dess längd och skapar skidans profil (sidecut). Varje skida har tre viktiga mått som påverkar det geometri maximala bredden fram (Ws), minimala bredden i midja (Ww) och maximala bredden bak (Wt), Skidan är ofta lite bredare fram än bak, något som skapar skidans formprofil (taper) som kan beräknas som följer
C är kontaktlängden och SC (sidecamber) är sidprofilen. Men radien ska ses med en nypa salt då den inte är en sann cirkel utan mer en oval. En skidas radie bestämmer inte heller den faktiska svängradien som skidan gör men det påverkar hur skidan kan deformeras vid kantning och belastning vilket har en påverkan på svängradien.
Skidans mekaniska egenskaper
Böjstyvhet och spann
Böjstyvhet är ett mått på skidans longitudinella deformation och är en funktion av skidans bredd, tjocklek, och vilket material den är gjord av. Skidans böjstyvhet varierar över dess längd och dessutom är skidan förböjd under tillverkning vilket ger skidan ett spann (camber). Tillsammans med böjstyvheten över skidan ger skidans spann ett unikt tryck då den belastas. Exempelvis så kommer den skidan med högre spann göra att mer av belastningen förskjuts mot skidans fram och bakdel och kommer således visa ett jämnare yttryck då den belastas jämfört med en skida med lägre spann men samma böjstyvhet över skidan.
Figur 9 . (Petrone, Quaggiotti et al. 2015) (Petrone 2012)
Vridstyvhet
En skidas vridstyvhet syftar till skidans förmåga att motstå ett vrid längs dess longitudinella axis och har en viktig roll för att avgöra hur aggressivt den främre och bakre delen interagerar med snön då skidan kantas. Böjstyvhet, spann och vridstyvhet måste alla vara balanserade för att ge en skida dess önskade egenskaper.
Samspelet mellan faktorer som påverkar skidval
I slutändan kommer val av skidor anpassas till skidåkarens individuella förutsättningar, teknisk kompetens och miljö den ska befinna sig i. Där målet på elitnivå är att hitta en så bra samstämmighet mellan individ, miljö och uppgift som optimerar prestation
Stav för alpin skidåkning
En alpinstav är en klassisk rak stav av aluminium, komposit eller kolfiber. Dessa stavar är de allra vanligaste och det som flest ”vanliga” skidåkare använder. De olika materialen gör att det blir viss skillnad i hållbarhet, vikt och smidighet. Exempelvis är kolfiber och komposit lättviktsmaterial som gör staven lättare och smidigare att hantera vid åkning.
Stav för alpin skidåkning(tävling-träning)
För tävlingsskidåkning, finns stavar för olika typer av discipliner SL-GS-SG-DH
Staven kan ses som ett verktyg-hjälpmedel för skidåkaren, och anpassas därför efter behov.
Stav för freestyle och park
Stavar som används för freestyle och park är oftast lite kortare än en vanlig alpinstav för att vara smidiga att hantera vid rotationer och när man åker på rails. Stavarna är oftast tillverkade av aluminium och de har i de flesta fall en färgglad och snygg design.
Stav för randonné och touring
Stavar för randonné är oftast av teleskopmodell. De är perfekta för den som går mycket på tur, eller reser ofta eftersom stavarna är smidiga och går att fälla eller skjuta ihop. Teleskopstavar passar extra bra för toppturer eftersom det går att justera längden på staven beroende terräng.
Stav för backcountry och offpist
Stavar för offpiståkning är väldigt lika alpinstavarna men har en bredare truga nertill för att få bättre bärighet i lössnö. Dessa stavar kan väljas i en kortare längd än alpinstaven eftersom skidorna tenderar att sjunka ner lite i snön vid puderåkning.
Hjälmar
Hjälm för alpin skidåkning
En hjälm fungerar som ett yttre skyddande lager, både vid fall och stötar.
Alla hjälmar bör vara godkända enligt Konsumentverkets CE-normer och EU:s krav
Huvudets form är olika från person till person och hjälmen bör därför noga provas, för optimal passform och skyddande funktionalitet.
En hjälm fungerar som ett yttre skyddande lager, både vid fall och stötar.
Alla hjälmar bör vara godkända enligt Konsumentverkets CE-normer och EU:s krav
Huvudets form är olika från person till person och hjälmen bör därför noga provas, för optimal passform och skyddande funktionalitet.
Hjälm för alpin skidåkning(träning-tävling)
En skidhjälm anpassad för alpin träning-tävling på internationell nivå, ska var godkänd enligt FIS reglemente och rekommendationer.
Nationella utrustningsregler kan förekomma, för träning-tävling på nationell ungdoms nivå.
Fartdress
Fartdressen är till för att minska luftmotståndet och bidra till ökad hastighet.
Fartdressen kan beroende på tillverkare ha en komprimerande effekt, och krav på hur mycket lyft fartdressen får släppa igenom finns reglerat av FIS
För att tävla på internationell nivå krävs det att fartdressen är märkt och godkänd enligt FIS reglemente
För tävling på nationell ungdomsnivå finns nationella utrustningsregler att förhålla sig till
Ryggskydd
Ryggskyddet är till för att skydda skidåkares ryggrad och överkropp. Ryggskyddet bör vara ISO certifierat, och noga provas ut för exakt passform och funktionalitet.
