Idrottsskador

Alpin skidåkning innefattar stora krafter och belastningar vilket i vissa fall leder till skador. Bilden ovan är från en studie där alla skador registrerades under tävlingssäsong. Studien visar att knä dominerar skadeförekomsten inom alpin skidåkning.

Högst skadefrekvens/åk har grenen störtlopp med 18,1 skador/1000 åk, dock så kommer mängden av åk skilja sig mellan grenarna vilket gör att de färre tävlingstillfällena genererar en högre andel skador.

Skadehantering och skadeprevention

Som beskrivs i området belastning & krafter befinner sig skidåkaren i en miljö omgiven av stora energier. Om dessa energier kommer in i kroppen kommer det vara svårt att undvika en skada. Målet är således att försöka skapa idrottare som har en minskad risk för skada men även en optimerad strategi för hantering av skadade.

Processen för att jobba kring skadeprevention följer proceduren i ovan bild. Första steget handlar om att fastställa omfattningen av skadan och hur allvarlig den specifika skadan är. FIS Injury Surveillance and Prevention Program följer upp skadorna som aktiva utsätts för och flera vetenskapliga studier har publiceras från Oslo Sports Trauma Research Centre såsom

Injuries among male and female World Cup alpine skiers

Sex differences in the risk of injury in World Cup alpine skiers: a 6-year cohort study

Steg två handlar om att fastställa orsaken till skadan och mekanismen till skada. För att veta mer om skademekanismerna för knäskador se Tone Beres avhandling "Mechanism of injuries in world cup alpine skiing" Eller filmen på hennes disputation eller följande artiklar

Events leading to anterior cruciate ligament injury in World Cup Alpine Skiing: a systematic video analysis of 20 cases

Efter det första två stegen designas en interventionsplan för att motverka skadeuppkomst, efter en period av intervention så utvärderas effekten av interventionen genom att skadeproblematiken återigen analyseras.

Ovan bild demonstrerar de kombinerande faktorerna som gör att en skada uppkommer. Individen interna riskfaktorer är ett område som vi genom träning och förberedelser kan minska riskerna för skada. Obalans i fysisk, psykisk eller teknisk kompetens kan leda till en ökad skaderisk. Det är därför viktigt att våra utförsåkare skapar en hög fysisk, psykisk och teknisk kompetens. Genom förbundet och internationella skidförbundet kan vi ändra på externa riskfaktorer genom att ändra på regler och förutsättningar. Dock så kommer det vara svårt att helt eliminera skador inom utförsåkningen på grund av de enorma energierna och krafterna utförsåkarna har kring sig.

Skadehantering

När väl en skada ska hanteras är det viktigt att organisationen har byggt upp ett väl fungerande medicinsk supportsystem som inkluderar en medicinsk ansvarig läkare, rehabiliteringsansvariga, athletic trainers och ett stort medicinsk nätverk. Vid ett akut skadetillfälle bör den skadade utövaren snabbt få hjälp och proceduren för vad tränaren ska göra vid skada ska vara tydligt förmedlat till alla tränare och aktiva i organisationen. En skådeprocess följer vanligtvis följande ordning:

Steg 1 Akut omhändertagande
Steg 2 Utvärdering och åtgärdsplanering
Steg 3 Operationsplanering
Steg 4 Rehabiliteringsplanering
Steg 5 Återgång till idrott
Steg 6 Återgång till tävlande

Steg 1 Akut omhändertagande

Det akuta omhändertagande vid en skadesituation är viktig och kan påverka hur resten av rehabiliteringen lyckas. Alla tränare bör ha utbildning kring processen vid skadeplats och hur man som ledare agerar som första kontakt med den skadade. Akut omhändertagande kan delas upp i en idrottsmedicinsk och medicinsk del där POLICE utgör den idrottsmedicinska akuta omhändertagandet och där S-ABCDE utgör det generellt medicinska omhändertagande.

Steg 2: Utvärdering och åtgärdsplanering

Efter det akuta omhändertagandet transporteras den drabbade till ett sjukhus för fortsatt utvärdering. Medicinska stödstrukturen aktiveras och information inhämtas från undersökande läkare och personal på sjukhuset.

Steg 3: Operationsplanering

Informationen från undersökningarna kan leda till att medicinska organisationen bestämmer sig för att skadan måste opereras. Medicinska organisationen aktiverar sitt medicinska nätverk för att hitta en optimal lösning för den drabbade.

Steg 4 Rehabiliteringsplanering

Under tiden i väntan på operation skapas en optimerad rehabiliteringsplan. Rehabiliteringsplanen korrigeras efter operation beroende på operationsresultat. Rehabiliteringsplanen bör vara omfattande och ta till hänsyn till alla de faktorer som påverkar hälsa och prestation samt innehålla parallella spår där den skadade delen får optimal läkning och återhämtning samtidigt som individens kan förbättra sin fysiska kompetens under rehabilitering. En rehabiliteringsplan är ett omfattande dokument och den medicinska organisationen måste se till att indi

Steg 5 Återgång till idrott

Utförsåkning är en komplex idrott vilket fördröjer tillbakagången till idrotten jämfört med idrotter som omfattar lägre energier och krafter. Idrottaren måste ha nått en högre fysisk nivå innan skidåkning kan initieras

Då rehabiliteringen och läkningen har gått bra görs en bedömning med läkare, fysioterapeuter, fystränare och medicinsk skidtränare om en idrottare är redo för att gå över till snörehabilitering. Valet med återgång till snö är beroende av många olika faktorer. Läkare fysioterapeuter och fystränare gör en bedömning på vävnadshälsa. Riskerna inom utförsåkning tillsammans med vävnadshälsan ger en grund till att göra en riskbedömning. När risken är uppskattad kommer organisationen och den aktiva in för att bedöma vilken risktolerans vi kan ha. Om risken är inom risktoleransen kan den aktiva gå vidare till rehabilitering på snö.