Personlighet

Personlighet
Personlighet syftar till de egenskaper eller blandning av egenskaper utmärker en individ. Personligheten är uppbyggd i olika nivåer.

Psykologiska kärna: Utgörs av individens uppfattning om sig själv som individ, sitt värde som människa och grundläggande attityder och värderingar. Beskrivs ofta som det sanna jaget utan påverkan av omgivningens värderingar.

Typiska reaktionsmönster: Beskriver hur vi ofta reagerar på vår omvärld. En individ som ofta är utåtriktad i sociala sammanhang är således mer extrovert än introvert och de typiska reaktionsmönstren kan således ge en god indikation på den psykologiska kärnan.

Rollrelaterat beteende: Beskriver vårt beteende i de olika roller vi har i livet och kan skilja sig från de typiska reaktionsmönstren. En introvert individ kan i sin roll som ledare framstå som extrovert. Det rollrelaterade beteende är således beroende av rollen vi har i ett specifikt socialt sammanhang (kontext)

Idrottarens personlighet

Ett sätt för att analysera personlighet är genom att studera personlighetsdrag/disposition. Grundtanken är att varje individ har en benägenhet att agera på ett visst sätt vid många liknande situationer. Dagens idrottspsykologiska forskning har tagit fram fem dimensioner av personlighet (The big five):
⦁ Neuroticism (Benägenheten att reagera emotionellt, exempelvis med ängslan och oro
⦁ Extraversion (Utåtvändhet)
⦁ Vänlighet/godmodighet
⦁ Noggrannhet /pålitlighet
⦁ Öppenhet för förändringar

Forskningsstudier visar främst ett samband mellan karaktärsdrag och prestation ur ett långsiktigt perspektiv (karriär) jämfört med effekten det har på kort sikt (enskild tävling). Dessutom anses karaktärsdragen vara med som en del som påverkar prestationen istället för att vara avgörande för prestation (Aidman and Schofield 2004) (Morris and Summers 2004).

De olika karaktärsdragens påverkan på prestation.
Neuroticism: Är påverkar ångesten som kan uppkomma innan tävling negativt och är även relaterat till en högre stressnivå samt försämrad stresshantering. Idrottare med hög neroticism väljer mindre lämpade coping strategier och använder främst undvikande copingstrategier till stress.

Extraversion (Utåtvändhet): Lagidrottare uppvisar en högre nivå av utåtvändhet jämfört med individuella idrottare. Extraversion påverkar aggressionsrelaterad prestation dvs när en extrovert blir arg ökar kraftutveckling mer än hos en introvert.

Vänlighet/godmodighet: Är inom sport relaterat till en lägre stressnivå

Noggrannhet /pålitlighet: Är den faktor som har högst relation till långsiktig prestation och är relaterad till en hög stresshanteringsförmåga samt en ökad användning av känslofokusering.

Öppenhet för förändringar: Individer med en låg öppenhet för förändringar tenderar att använda undvikande copingstrategier

Utöver dessa beskrivningar finns andra karaktärsdrag som påverkar prestationen hos idrottare
Ilska (Trait Anger): Är fallenheten för en individ att bli arg

Tävlingsaggressivitet och ilska: Beskriver hur ilska och aggression manifesteras inom idrott. Utåtriktad ilska är relaterat till en ökad kraftutveckling medan en inåtvänd ilska minskar den. Aggression är relaterat till prestation men även fallenheter att göra otillåtna saker. Höga nivåer av aggression visar sig främst öka prestationen i vissa idrotter såsom rugby medan den försämrar prestationen i andra idrotter såsom fotboll, basket och squash.

Tävlingsoro: beskriver idrottarens fallenhet för oro i tävlingssituationen och är relaterad till negativa reaktioner före tävling. Den är starkt relaterat till perfektionism och individer med en hög oro uppvisar användning av dysfunktionella copingstrategier.
Emotionell intelligens: Är förmåga att kunna handskas med egna och andras känslor, ha relationer, motivera sig själv och vara empatisk. Idrottare med en hög EI tenderar att prestera bättre i situationer med hög stress där de uppvisar användandet av effektiva copingstrategier som ger dom en högre stresstolerans.

Optimism/pessimism: Optimism är en syn på livet, där man bevarar en syn på världen som positiv. Optimister tror generellt att människor och händelser är ingående goda, och att de flesta situationer slutar bra. Pessimism är en tro på att den upplevda världen är den värsta möjliga. Den beskriver en generell övertygelse att saker är dåliga, och tenderar att bli värre; eller det ser till ondskans eventuella triumf över godheten; det är en antonym till optimism, den motsatta tron att saker generellt blir bättre istället för sämre. Forskning kring optimism betydelse för prestation är omtvistad dör vi hittar olika idrottare som presterar både som pessimist och optimist. Rörande copingstrategier tenderar optimistiska idrottare använda sig av problemlösningsstrategier, medan pessimistiska idrottare tenderar att använda känslostyrda copingmekanismer.

Perfektionism: Är inom psykologin föreställning om att perfektion kan och borde vara det som ska åstadkommas. I dess patologiska form är perfektionismen tron om att resultat, som är annat än helt perfekt, är oacceptabelt. Oro som skapas av perfektionism är negativt på prestation men strävan att uppnå perfektion verkar vara gynnsamt för prestation och är associerat med positiva känslor, funktionella motivationsstrategier och högre träningskvalitet.

Återinsättning(reinvestment): Är en tendens hos vissa individer att manipulera medvetna, regelstyrd kunskap via arbetsminnes för att kontrollera ens rörelser under en motorisk uppgift. Vanligtvis ser vi förändring av rörelsemönster som ett resultat till hög stress. Individer med hög reinvestment tenderar att fallera under press genom att de stör sina automatiserade och inövade rörelser.

Risktagande och sensationssökande: Risktagande ses ofta inom idrotten vara förknippat till sensationssökande dvs ett behov av variation, nya och komplexa känslor och erfarenheter samt villigheten att acceptera fysiska och sociala risker för att uppleva sådana känslor. Olika idrotter attraherar individer med en fallenhet för risktagande och sensationssökande kan fungera som en stark motivationsdrive för dessa individer.

Inre och yttre kontrollokus: Människors beteende i olika sociala kontext kan förklaras genom betydelsen av kognitiva och motiverande faktorer såsom:

• Beteendepotential
• Förväntan
• Förstärkningsvärdet
• Psykologiska situationen

Beteendepotential:  En individ har ofta många olika alternativ att välja mellan kring beteendebeslut.

Förväntan: Handlar om hans eller upplevelse att ett specifikt beteende ska resultera i ett visst resultat. Förstärkningsvärdet: Handlar om hur en individ väljer mellan olika förstärkningar om sannolikheten skulle vara lika stor.

Psykologiska situationen: Handlar om hur individen upplevelse av situationen. Generellt kan psykologiska situationen delas upp i inre och yttre kontrollokus. Individer med yttre kontrollokus upplever att framgångar och motgångar styrs av externa yttre faktorer. Individer med inre kontrollokus ser istället framgångar och misslyckande som ett resultat av egna förmågor, handlingar, och ansträngningar. Individer med inre kontrollokus upplever i större utsträckning att de har kontroll över förstärkningarna och belöningarna i sitt liv. Personer med inre kontrollokus tenderar att aktivt söka information, filtrera ut relevant information, samt använda informationen på ett relevant sätt, de blir inte lika lätt påverkad av andras beteende och verkar vara bättre på att kontrollera fysiologiska reaktioner.

Självmedvetenhet: Påverkar individens självreglering dvs individens hantering av inre tankar och känslor som förmåga att interagera med andra människor och fungera i sociala sammanhang.

Typ A beteende: Är ett omdiskuterat begrepp sin används för att beskriva individer som är starkt prestationsinriktade och ofta känner sig extremt tidspressade.
Hårdhet (Hardiness): Kännetecknas av att individen har lätt att engagera sig och känna meningsfullhet i det den tar sig för, den tror på sin egen förmåga att kunna kontrollera olika händelser i livet och ser förändringar i livet som utmaningar istället för hot. Hardiness har visat att kunna särskilja mellan subeleit och elitidrottare inom 16 olika idrotter. Idrottare med hög nivå av hardiness uppvisar en stor förmåga att hantera extern stress samt tolkar tävlingsnerver ur ett positivt perspektiv. Hardiness misstolkas ibland som mental tuffhet som är ett annat begrepp

Mental tuffhet: Är en samling av värderingar, attityder, känslor och kongnitioner som påverkar hur individens angriper, responderar och värderar krävande händelser för att nå uppnå sina mål. Mental tuffhet tros kunna påverka självbild, uppmärksamhetskontrol, motståndskraft (resilience), mindset, optimism, känslomässig kontroll, intelligens. Mental tuffhet kan användas för att särskilja mellan duktiga och skickliga utövare. Mental tuffhet verkar vara en viktig del att lägga in i träning för idrottare under utveckling och unga talanger.