Förståelsen av hur vi lär oss en teknik är vitalt att förstå innan vi kan börja att beskriva en typisk svängteknik. Förståelse av hur många olika faktorer som påverkar en optimal sväng gör att vi i teknikbeskrivningen förenklar och baserar svängbeskrivningen utifrån ett optimalt förhållande.

Svängteknik

Innan start kommer skidåkaren ha en potentiell energi som orsakas av att skidåkarens vikt och skillnaden i höjd mellan start och mål. När skidåkaren ställer skidorna i fallinje kommer en vektor av gravitationen accelerera skidåkaren. Hur stor accelerationen är beror på backens lutning, vindmotståndet och skidans friktion.När hastigheten ökar byggs en rörelseenergi upp. Skidåkaren har då både en potentiell energi och en rörelseenergi vilket kan beskrivas som skidåkarens mekaniska energi . Om vi fortsätter att åka rakt ner så kommer vi hela tiden öka vår acceleration. Samtidigt som vi ökar vår hastighet kommer krafterna som bromsar oss att öka. Skidåkarens primära krafter som bromsar är luftmotståndet och friktionen .
Vindmotståndet kommer till stor del påverkas av vår hastighet samt vår frontalarea. Medan friktionen till stor del påverkas av normalkraftens storlek.

Skärande sväng
Vid kantning kommer trycket på skidans kant öka vilket påverkar underliggande snö och skidan påbörjar en riktningsförändring.

Skidåkarens masscentrum har momentum och vill fortsätta i samma riktning som tidigare och därför måste en kraft skapas som ändrar riktningen på masscentrum. Kraften som uppkommer kallas centripetalkraft och är till stor del beroende på hur hög hastighet vi har samt hur stor riktningsförändring vi ska göra. För att göra en stor riktningsförändring behöver skidåkaren ha en hög kantvinkel och inklinationsvinkel samt att kunna stå emot de krafter som uppstår under svängen samt ha ett material som kan hantera krafterna.

Om skidåkaren i svängen har bakåtvikt kommer det göra att skidan understyr medan om skidåkaren har framåtvikt orsaka en överstyrning av skidan. Skidåkaren kan även påverka kraftöverföringen med vertikala rörelser.

Icke skärande sväng
Skidåkaren kan även ställa skidorna i riktning mot nästa port och påverka skidans attackvinkel dvs vinkeln mellan färdriktning och skidan. En stor attackvinkel kommer leda till en viss uppbromsning av farten så ett övervägande bör göras mellan linjen betydelse mot hastighetens betydelse.

Vad karaktäriserar en bra skidteknik

Lösning av en rörelseuppgift i en bana kan ske på många olika sätt och där det rent i tävlingssituationen handlar om att välja det mest produktiva handlingserbjudandet som erbjuds i den specifika situationen. Elitaktiva har genom en allsidig och varierad skidåkning skapat en förmåga att upptäcka många olika handlingserbjudande och genom teknisk träning ökat sin förmåga att lösa en rörelseuppgift på många olika sätt med hög precision i sina rörelser och kontroll av sina frihetsgrader. Således genomförs inte ett tävlingsåk med en perfekt grundteknisk skidåkning utan en individuell anpassning för att lösa rörelseuppgifterna som akut uppkommer beroende på de unika förutsättningar som uppkommer under åkets gång, där den skidåkaren som bäst löser sina individuella rörelseuppgifter i varje del av tävlingen vinner. Det finns dock vissa egenskaper som eftersträvas i skidåkning och som vi kan upptäcka hos duktiga skidåkare

  • God kontroll och anpassning av svängradien samt skidornas kantvinkel.
  • Effektiv och precis förflyttning av masscentrum.
  • Snökontakt med skidorna mellan svängarna.
  • Hög nivå av balans och anpassning till de snabbt varierande krafterna riktning och storlek
  • Förmåga att tillåta skidorna att ”löpa fritt” och att ”släppa igenom” skidorna på ett effektivt och mjukt sätt i avslutningen/svängväxlingen.
  • Förmåga att skära eller styra skidorna i snön på ett effektivt sätt utifrån interaktionen skida snö i utgången/svängväxlingsfasen
  • En dynamisk och kraftfull åkning.
  • Snabb anpassning och korrigering av rörelser med rätt timing, storlek och anpassade utifrån rörelseuppgiftens behov 
  • Hög och snabbt växlande fokus beroende på behov för rörelseuppgift

Svängens anatomi

Svängen har beskrivits mer eller mindre detaljerat i många svängmodeller. Detta material delar in svängen i fyra faser: Initiering, svängfas, utgångsfas, övergångsfas

Svänginitiering

Vid svänginitiering (SI) sätter skidåkaren sin attack/styrvinkel för att inleda svängen och skidåkaren gör kroppen redo för att balansera krafterna. Det sker ingen stor riktningsförändring under SI men fasen är viktig för att du skapar förutsättningar för resterande svängfaser. Viktiga delar i svänginitieringen:

Svängfas

Under svängfasen gör snön att du svänger då den stora laterala kraften mellan skida och snön ändrar momentum på masscentrum. Skidans självstyrande effekt kommer göra att den rör sig framåt.  Skidåkaren måste påverka kantvinkel, plattformsvinkel och tryckfördelningen på skidan för att dra fördel av skidans självstyrande effekt något som blir särskilt viktigt på branta partier då svängfasen är kort.

Utgångsfas

Vid utgången ska skidåkaren avsluta svängen för att antingen gå in i en travers eller inleda en ny sväng. Skidåkaren minskar inklinationen vilket reducerar skidans kantvinkel och skidans självstyrande effekt vilket i sin tur minskar snöns laterala krafter.  Under vissa svängar krävs endast en liten kantvinkelsförändring för att få skidan att gå rakare medan det ibland krävs att tryckcentrum flyttas bak på skidan för att häva svängen något, detta ses vid mer dynamiska svängar.  Sammankopplade svängsekvenser är att låta skidan svänga in under skidåkaren vilket ändrar skidåkarens inklinationsvinkel och för över skidåkaren till nästa svänginitiation.

Övergångsfas

Vid avancerad skidåkning försvinner traversen och svängfaserna har mjuka övergångar. Istället för att se svängen som övergång mellan travers till travers så kan svängen ses som en övergång mellan fallinje till fallinje. Övergångsfasen startar när kroppen börjar bli fri från de laterala krafterna och momentum går i en rakare linje än skidorna, skidåkaren upplever avlastning och illusionen av acceleration.  Tidpunkten då masscentrum och fötternas bana korsar varandra skapar en avlastning som gör det lätt att vrida skidorna, det är även här en stavisättning kan ge en svängeffekt.

När vi analyserar svängen är det viktigt att vi ser svängen utifrån ett tredimensionellt perspektiv. För att lära sig att göra detta kan denna modell användas